Shakespeare i ny tappning

Jag gick till biblioteket för att hitta Jo Nesbøs moderna tolkning av Macbeth men kom istället hem med Jeanette Wintersons tolkning av ”En vintersaga”. Den var brutal och uppslukande men kanske inget som stannar kvar i minnet särskilt länge. Lite roligt var det att hon hade skrivit in sig själv på ett hörn och jag gillar att hon berättar mycket om ”En vintersaga” då jag inte har läst den.

Jag blev i alla fall så pass pepp på Shakespearetolkningar att jag letade upp Anne Tylers bidrag till 400 årsfirandet av Shakespeares död ”Honung och ättika”. Den baseras på ”Så tuktas en argbigga”, ett verk som jag inte har läst men där jag har sett den moderna filmversionen ”Tio orsaker att hata dig” mer än en gång. ”Honung och ättika” var, liksom ”En vintersaga”, snabbläst och lättsmält trots att det i botten finns tunga frågor om föräldraskap och migration. Det är dock inte de tunga frågorna som hänger kvar efter läsningen utan snarare en känsla av att karaktärerna var mer än lovligt obegripliga. Trots det fastnar jag ändå för dem och boken är helt klart underhållande.

Sammanfattningsvis är jag fortfarande på jakt efter Nesbøs ”Macbeth” och jag känner dessutom att jag vill läsa Shakespeares ”En vintersaga” och ”Så tuktas en argbigga”.

  

 

Semesterspänning

Den hemliga kvinnan av Anna Ekberg har en titel som jag har jättesvårt att komma ihåg, trots att den har en stark koppling till boken. Som tur är behöver inte titeln vara fångande för att boken ska vara bra.  Historien om Helen som tappat minnet och plötsligt en dag hittas av sin riktige make (hon har hittat en ny man) är spännande och ger en liten fläkt av dansk historia. Intrigen blir efter ett tag lite väl tillkrånglad och osannolikt många bitar faller på plats i precis rätt stund, men det är samtidigt ett högt och spännande tempo som håller fast läsaren mest hela tiden.  Det blir säkert en bra film av den här boken inom en inte allt för avlägsen framtid. Som läsning är det en helt ok bok att inleda semestern med.

Koka björn

För 20 år sedan besökte jag Lars Levi Laestadius pörte i Karesuando. Kanske gör det att jag gillar ”Koka Björn” av Mikael Niemi lite extra mycket. Det är kul att ha en bild av var något utspelar sig och det gör mig lite extra nyfiken.

Berättelsen är lätt att fångas av. En död ung flicka, väckelsetider, och en pussellösande präst som ivrigt ledsagar och utbildar ett hittebarn som han har tagit sig an. Det blir en berättelse som överraskar och förfärar en som läsare. Man känner också att man lär sig något lite mer om svensk historia trots att mycket är fiktivt.

Kalmars jägarinnor

I Kalmars jägarinnor av Tove Folkesson kastas man tillbaka till 90-talet med hjälp av musik och godis som alla som växte upp då minns. Gick man dessutom på gymnasiet då så känner man också igen festerna. Kanske är det de bitarna som får mig att fortsätta läsa. Det är inte så lätt att fastna för karaktärerna. Jag blandar ihop dem och de blir mer en grötig grupp än enskilda individer. Men kanske är det också det som är meningen. De drar tillsammans fram genom gymnasieåren på ständig jakt efter nya kickar och på flykt från familjer och problem. Så länge de är beroende av sina föräldrar och fortfarande går i skolan så håller de ihop som om vänskapen ska vara för alltid. Men då och då kommer små glimtar av något annat. De små glimtarna är det som kanske kommer att få mig att läsa nästa del också.

”Versioner av oss” av Laura Barnett

Versioner av oss”, av Laura Barnett,  är en roman som kräver lite fokus när man läser den. Eva och Jim möts som unga och man får följa dem genom hela livet i tre olika versioner av deras liv. Det är tre väldigt olika versioner – alla lika fascinerande, och i början lite knepiga att hålla isär så en pappersbok rekommenderas. Det är lätt att sympatisera med alla karaktärerna (det blir många på tre liv) och att leva sig in i de problem som livet levererar.

Gillar man ”Liv efter liv” och ”Sliding doors” så tycker man förmodligen också om ”Versioner av oss”.  Den är lätt att komma in i och den är svår att sluta läsa. Kanske kan man komma till slutsatsen att alla versioner av livet har sina egna höjdpunkter och lågvattenmärken, och att det mesta i slutändan jämnar ut sig. Ska man tro ”Versioner av oss” så är det svårt att hitta ett perfekt liv – något som säkert kan kännas som en tröst för många.

Blybröllop

Blybröllop”, av Sara Paborn, är en snabbläst bok om ett, i dubbel bemärkelse, tungt ämne. Ett uselt äktenskap kulminerar när frun bestämmer sig för att blyförgifta sin make. Hon är mycket detaljerad i sin beskrivning av hur det går till, men också i beskrivningen av det kärlekslösa äktenskapet där maken under åratal aldrig ser och konstant nedvärderar allt som är viktigt och intressant för henne. Det är lätt att förstå hennes frustration men kanske inte lika lätt att förstå varför maken behöver förgiftas. Trots det så är det underhållning som man dras med i och gärna vill veta upplösningen på.

Läsutmaning för vuxna

Stadsbiblioteket i Karlstad har i flera år haft en sommarläsutmaning för barn. I år finns det en utmaning för vuxna också. För att klara utmaningen ska man ha läst fem böcker i olika förbestämda kategorier som man kan välja mellan. Jag har nått till fem men jobbar vidare för att hinna så många kategorier som möjligt innan sommaren är slut. Kategorin för tillfället är: ”Bok vald efter omslag”. Jag har många gånger dragits till omslaget på ”Miniatyrmakaren” och tänkt att jag vill läsa den. Förra veckan fick jag möjlighet att låna den och nu är jag igång med läsningen. Än så länge så gillar jag både omslaget och boken. Vi får se om det håller i sig.