Ungdomsromaner

Det skrivs så många bra ungdomsböcker (som så klart även vuxna bör läsa). Den senaste veckan har jag läst två med lite olika vinklingar på de problem som ofta uppstår  när man fortfarande går i skolan. I ”Den ökända historien om Frankie Landau Banks” (E. Lockhart) möter en den självsäkra, påhittiga och roliga hjältinnan Laurie. Hon bryter sig in, och tar en plats, i den traditionella killklubben på ett mycket underhållande sätt. Kvinnor kan, och bör ta plats – skrivs kanske läsaren på näsan – men på ett väldigt underhållande sätt. Förhoppningsvis hittar många unga tjejer den här boken. Fler sådana hjältinnor tack!

I ”Konsten att ha sjukt låga förväntningar” (Å.Asptjärn) fyller Emanuel Kent rollen som antihjälte med den äran. Hans totala oförmåga att ens försöka att båda ha kvar sin kompis och samtidigt skaffa en flickvän är rörande.  En kan inte låta bli att tycka om honom och samtidigt förtvivlat gärna vilja säga åt honom att inte sälja ut sin enda, och bästa kompis. Än värre blir det också av att kompisen precis har förlorat sin pappa, och att Emanuels föräldrar så förtvivlat entusiastisk vill att han ska göra typiska ungdomsgrejer som att gå på fest med kompisar. ”Konsten att ha sjukt låga förväntningar” är välskriven, plågsam på ett  underhållande sätt och svår att släppa.

Långa böcker

En bok behöver inte vara lång för att kännas lång. De två senaste böcker jag läst har känts väldigt långa, mycket längre än de egentligen var. ”Autografjägaren” av Zadie Smith var den första. Inledningen var verkligen fångande med en döende far som tar med sig sin son och två kompisar på wrestling och dör – av något helt annat än sin sjukdom. Tyvärr är resten av boken mer en transportsträcka till slutet som inte heller det känns så engagerande. Ändå är det svårt att lägga den ifrån sig. Den känns välskriven och genomtänkt men det räcker inte för mig just nu. Kanske har jag bara valt att läsa den vid fel tidpunkt.

”Jag heter inte Miriam” av Maj-Gull Axelsson var den andra långa boken. En mycket angelägen bok då romer fortfarande förföljs och lever i utanförskap i hela Europa. Kanske försöker Axelsson att berätta för många historier. Miriam/Malikas upplevelser av kriget och Sverige efter kriget är väldigt intressant, men det är också berättelsen om den av sorg, och ilska, skadade familjen som hon gifter in sig i. Även den unga Camillas egen berättelse, om att vara ensamstående, läkarstudent med ett komplicerat förhållande till sina egna föräldrar, är intressant i sig och skulle kunna utgöra stoff till en egen bok. Alla med minsta lilla historieintresse skulle nog finna ”Jag heter inte Miriam” intressant. Men skulle jag rekommendera en bok som rör romer i Sverige och hur deras situation har sett ut här under senare delen av 1900-talet så skulle det bli ”Den dag jag blir fri: en bok om Katarina Taikon” av Lawen Mohtadi.

En fortsättning

”När Hitler stal den rosa kaninen”, av Judith Kerr, var en av mina favoritböcker som liten/halvstor. Det var en av de första berättelser om andra världskriget och förintelsen som jag läste. Det var fascinerade, sorgligt och väldigt spännande att följa en ung judisk flickas flykt från Hitlertyskland. Jag läste om den flera gånger och har den fortfarande i bokhyllan. För ett tag sedan hittade jag en uppföljare på bibblan. Omslaget var inte så lockande på ”När Hitler stal den rosa kaninen” , det kändes ganska barnsligt vilket inte stämde med boken, och samma gäller för ”Den motsatta vägen” (eller så är det bara tidens tand som har gnagt väldigt hårt). På insidan av den här uppföljaren finns inklistrat ett halvt (!) omdöme om boken. Detta halva omdöme lockar definitivt inte läsaren till att fortsätta bläddra i boken.

IMG_0818

Tänk att den ändå fick en plats i hyllan och har lyckats hålla sig kvar i alla år 🙂 Som läsupplevelse var det en lite långsam men fin berättelse om hur det var att klara sig i London under kriget som ung, tysk flykting. Stundtals undrade jag om det var översättningen som var knackig eller om det bara var språket som var ålderdomligt, men det var inget jätteflyt i läsningen. Jag minns att jag läste ”När Hitler stal den rosa kaninen” många gånger. Det kommer jag inte att göra med ”Den motsatta vägen”, men jag är glad att jag har läst den och och fick veta mer om hur det gick för Anna och hennes familj på flykt.

IMG_0819

Ett bokminne

IMG_0078

”Brandman Bruno” och ”Vulkanutbrottet” är böcker som jag tydligt minns att jag gillade jättemycket som barn. Men den bok som fick mig att bli riktigt intresserad av böcker, och som fick mig att själv börja leta efter fler bra böcker att läsa, var ”Anne på Grönkulla”. Det som fångade mig var det outhärdligt sorgliga slutet där Matthew dör. Det var den första boken som fick mig att gråta och det var tydligen något jag gärna ville uppleva igen 🙂

Förtjänar mer uppmärksamhet

IMG_0812

”Maus” av Art Spiegelman är en bok som har fått mycket uppmärksamhet, men som jag ändå lyckades missa tills för några år sedan då en kollega tipsade om den. En jättebra bok att läsa med sin klass om man är lärare på högstadiet/gymnasiet men också en fantastisk bok för alla läsglada vuxna.  Den förtjänar alltid mer uppmärksamhet och är så klart extra aktuell nu när högerextremismen breder ut sig i Europa igen.  Men det är inte bara att den tar upp förintelsen och andra världskriget som gör den intressant. Det är också berättelsen om fadern och sonens (som inte har upplevt förintelsen) aningens ansträngda förhållande som fångar en som läsare.

Bibblan

IMG_0074

Hela min uppväxt så hade jag nära till bibliotek. Jag bodde 300 m från det lilla bybiblioteket och där fanns en seriehörna med massor av Asterix och Lucky Luke. Man kunde också köpa varma drycker som smakade citron eller apelsin – helt ljuvligt! Lånekortet var gult med lite rundade hörn och lagt i en plastficka. Mitt nummer var U127 (om inte minnet spelar mig ett spratt). Där fanns också väldigt rara bibliotekarier som alltid var hjälpsamma och tipsade om bra böcker. När byn blev för liten så stängdes biblioteket och böckerna såldes. Jag var såklart där och fyndade så det går fortfarande att hitta gamla biblioteksböcker i mina bokhyllor.