Böcker i skolmiljö

Veckans bokbloggsjerka har tema lärande och handlar om böcker i skolmiljö och drömyrken.

När det gäller böcker i skolmiljö gillar jag Johanna Lindbäcks ”En liten chock” väldigt mycket. Jenny Jägerfeldts ”Här ligger jag och blöder” är en annan bok som ger en helt underbar beskrivning av tonårslivet. En bok där en väldigt tydligt kände igen gamla klasskompisar, eller kanske snarare drag hos dem.

En bok som jag tyckte mycket om första gången jag läste den var ”Den hemliga historien” av Donna Tartt. Men när jag tänkte läsa om den för ett tag sedan så fångade den mig inte alls.

När det gäller drömyrken så finns det ett yrke som alltid ger bra böcker, men som jag varken har någon talang eller lust för i verkliga livet – förfalskare. Mina tre favoriter där är:

Kunzelmann & Kunzelmann” av Carl-Johan Vallgren.

What’s Bred in the Bone” av Robertson Davies.

” Grand final i skojarbranschen” av Kerstin Ekman.

Spökhanden – Selma Lagerlöf

I jakten på noveller till mina elever lästa jag idag ”Spökhanden” av Selma Lagerlöf. Den känns väldigt mycket 1800-tal på ett trevligt igenkännande sätt. En ung kvinna ska gifta sig med en äldre doktor. Hon drabbas av en mystisk åkomma som gör att de båda tvingas konfrontera sina känslor för varandra. Intressant läsning när man vill diskutera mans- och kvinnoroller nu och då. Den har också det övernaturliga inslaget med spökhanden, men det är inte den som gör berättelsen läskig. En fin novell som jag gärna läser igen.

Allt som jag inte minns

Allt som jag inte minns” är en helt fantastisk bok om ganska vanliga människor som drabbas av det som vanliga människor brukar drabbas av; kärlek, död, vänskap, arbete, vuxenliv…

Jonas Hassen Khemiri är, som alltid, en fantastisk berättare. Här får vi följa en författares försök att reda ut vad som egentligen hände i samband med att Samuel dog. Han pratar med flickvännen, killen han delade lägenhet med och den senila mormodern. Alla får göra sin röst hörd i första person och intervjuerna blandas. Frågorna syns inte, med undantag för när den intervjuade upprepar en fråga, vilket gör att boken känns som ett mellanting mellan roman och intervju. Det känns som en helt ny sorts intervjuroman där en hela tiden påminns om att det vi får veta är svar på frågor som har ställts av författaren. Och där vi själva får pussla ihop vem som säger vad. Men varför söker författaren efter alla dessa svar?

”Allt jag inte minns” får mig att fundera mycket på hur olika saker uppfattas beroende på vems synvinkel en får. Världen är inte svart eller vit, och det är Khemiri väldigt bra på att visa läsaren här.

 

”Passa bollen! ropar Kosse”

När en letar efter barnböcker på biblioteket så känns det som att det finns en uppsjö av fotbollsböcker riktade till 6-12 åringar, men alla har en kille som huvudperson. Det har inte intresserat mina tjejer någon gång. Men så hittade vi ”Passa bollen! ropar Kosse” av Anja Gatu och då ville de gärna låna.

Kosse älskar fotboll men får inte vara med sina äldre bröder och spela. Hennes kompis Emma tycker inte att det är roligt att spela men när skolan ska få vara med i en riktig turnering lyckas Kosse övertala henne att de ska träna inför den tillsammans.

Hur mycket av boken som bygger på fakta om Kosovare Asllani, som är bokens förebild, vet jag inte. Men bokens Kosse är en helt vanlig tjej som har lätt för fotboll och svårt för att prata inför klassen i skolan. Jag tror att många små tjejer kan inspireras av den duktiga fotbollstjejen Kosse och samtidigt känna igen sig i hur det är att ha storasyskon och att gå i skolan. Den här boken gillade vi.