Födelsedagsböcker

Veckans bokbloggsjerka handlar om födelsedagar och böcker.

Jag har alltid gillat att få böcker på min födelsedag och har också väldigt ofta fått det. Nu försöker jag att överföra det till mina barn – de får alltid en bok när de fyller år. Den finaste bilderbok jag vet fick jag på min femårsdag av gammelmoster Anna-Lisa. Det var ”Hästen, björnen och äpplena”.

När jag fyllde elva fick jag ”Grottbjörnens folk” och en helt ny värld av vuxenböcker verkade plötsligt vänta på att bli lästa.

I studentexamenspresent fick jag SAOL. En riktigt bra presentbok som jag fortfarande använder då och då.

 

”Jag och Earl och tjejen som dör” – Jesse Andrews

Jag ramlade på ”Jag och Earl och tjejen som dör” av Jesse Andrews i biblioteket. Det finns en del likheter med ”The Fault in our Stars” i den här boken. Ung tjej med obotlig cancer finner med lite föräldrapushning kille att hänga med. Närvarande och stöttande föräldrar finns i bakgrunden.  Men det är inte den sjuka tjejen som är berättaren, eller huvudpersonen i den här boken. I ”Jag och Earl och tjejen som dör” kretsar berättelsen mest kring huvudpersonen Greg och hans dåliga självförtroende och de , enligt honom själv, usla filmer som han och Earl har gjort. För att pigga upp Rachel, tjejen som dör, så ska de göra en film till henne, och dessutom om henne.

Vi får mycket information om Gregs alla misslyckanden i sitt sökande efter flickvänner, i kontakten med Rachel och i vänskapen med Earl och hans synnerligen dysfunktionella familj. Den påtvingade kontakten med Rachel vilar på lite darrig grund och skolarbetet går allt sämre ju längre terminen lider. Det mesta i Gregs liv är jobbigt och blir ännu jobbigare.

Mycket av boken går åt till att Greg vältrar sig i sina misslyckanden i livet. Tjejer, filmer och skolan – inget går riktigt som det ska. Det är stundtals underhållande och ibland lite segdraget att följa Gregs tillkortakommanden. Han känns lite som en nutida Adrian Mole och boken hamnar ganska tydligt i ungdomsboksfacket. Det är trivsam läsning för en vuxen också, men inte en bok som jag tror kommer att dröja sig kvar på samma sätt som ”The Fault in our Stars” har gjort.

”Välkommen hem” – Ninni Schulman

Välkommen hem” är femte delen i Ninni Schulmans serie om Magdalena Hanssons liv efter att ha flyttat tillbaka till Hagfors från Stockholm. Jag har gillat alla de andra delarna och blir helt fast i den här också.

I den här delen ska Magdalenas klass från nian ha återträff, och övernatta,  hos en gammal lärare. Några, men långt ifrån alla, dyker upp och det gör också gamla oförätter och obehagliga minnen av hur en var som tonåring. Klassens kändis dyker upp och de flesta faller in i gamla beteendemönster. Festen slutar med mycket fylla och ett brutalt mord.

Mordhistorian är spännande men det jag gillar mest med alla Schulmans romaner är hennes porträtt av helt vanliga människor i en liten stad. De har problem som alla kan känna igen sig, eller sina vänner, i (kanske inte allt på en gång dock…). Förutom den lilla människans privata problem så rymmer Schulmans böcker dessutom betydligt större samhällsfrågor. Det är definitivt inte bara mordgåtan som lockar en att läsa vidare, det finns så mycket mer att grunna på i de här böckerna.

Som helhet känns den här boken ganska mörk och flera av karaktärerna är på gränsen till vad de mäktar med. Alla har det lite för jobbigt här. Förutom mord så är det näthat, barnlöshet, mobbing, otrohet, brand vid asylboende och en allmän kamp för att orka med vardagen. Kanske blir det lite för mycket för att det är så många karaktärer inblandade. Vi får följa både de gamla vanliga figurerna (som en känner igen från de tidigare böckerna) och de nya klasskamraterna som dyker upp till festen. Men, det är en bok jag fastnar i, och karaktärer som jag gillar att följa, så jag ser fram emot att läsa fler böcker av Ninni Schulman.