”Priset på vatten i Finistére” av Bodil Malmsten

Bodil Malmsten har jag, av oklar anledning, läst väldigt lite av. Nu har jag läst något mer och jag gillar henne skarpt. ”Priset på vatten i Finistére” handlar om att bryta upp och börja på nytt i ett annat land, att odla sin trädgård och att hantera sin skrivkramp, och sin vardag, samt att komma in i ett annat språk.

Bokens huvudperson flyttar till Finistére från Sverige. Det är en flytt som präglas av ett missnöje med det gamla hemlandet och förälskelsen i det nya, en stor kärlek till det nya huset, och framförallt den nya trädgården som fylls med diverse växter, och förhoppningar om en ljus framtid i det nya landet. På ett ganska stillsamt sätt förmedlas många tankar kring tillståndet i världen, Frankrike, Sverige och trädgården. Berättelsen har ett fint slut, och mitt intresse för att läsa mer av Malmsten har fått ny energi.