Läsutmaning för vuxna

Stadsbiblioteket i Karlstad har i flera år haft en sommarläsutmaning för barn. I år finns det en utmaning för vuxna också. För att klara utmaningen ska man ha läst fem böcker i olika förbestämda kategorier som man kan välja mellan. Jag har nått till fem men jobbar vidare för att hinna så många kategorier som möjligt innan sommaren är slut. Kategorin för tillfället är: ”Bok vald efter omslag”. Jag har många gånger dragits till omslaget på ”Miniatyrmakaren” och tänkt att jag vill läsa den. Förra veckan fick jag möjlighet att låna den och nu är jag igång med läsningen. Än så länge så gillar jag både omslaget och boken. Vi får se om det håller i sig.

”Vända hem” – Yaa Gyasi

Vända hem” är en fantastisk, och förfärlig, berättelse om slaveriet och en släkts öde från 1700-talets Afrika till 1900-talets Amerika och Afrika. Vi får följa släkten genom att tillfälligt möta en generation i taget, både i Afrika och Amerika. Varje kapitel blir en berättelse om en specifik person och det häftiga här är att alla personliga öden griper tag i en. Men det är många livsöden och släktträdet i början av boken är till stor hjälp när det har blivit en lucka i läsandet.

Samtidigt som jag läste den här, läste jag också Jason Diakités ”En droppe midnatt”. Böckerna bekräftar varandras bild av de svartas situation i USA under 1800-1900-talen och hur den fortsatta segregeringen efter inbördeskriget har lett fram till dagens situation i USA.

I ”En droppe midnatt” är också konflikten mellan far och son central. En konflikt som fascinerande nog verkar gå i arv. Intressant är också att berättelsen vi får ta del av till väldigt stor del handlar om Jason Diakités fars historia, och faderns släkt. Det finns alltså utrymme för både moderns historia, och en del 2 i Jasons egen historia då många bitar saknas. Förhoppningsvis kommer det så småningom.

 

”Fyren mellan haven” – M.L.Stedman

I ”Fyren mellan haven” spolas en bebis iland på en ö utanför Australiens västkust. Fyrvaktarparet, som har haft stora svårigheter att själva få barn, bestämmer sig för att behålla barnet. De gör det förbjudna, både moraliskt och enligt fyrvaktarnas reglemente, och hur det påverkar dem själva och alla i deras närhet är den resa som vi som läsare får följa med på.

M.L. Stedman är mycket skicklig på att få läsaren att förstå hur man faktiskt kan stjäla ett barn och tro att det är bäst för alla. Det är svårt att som läsare döma paret. Hon visar också på hur förluster av nära anhöriga ständigt finns med oss alla. Alldeles särskilt påtagligt blir det eftersom romanen utspelar sig efter första världskriget, ett krig där flera av huvudkaraktärernas släktingar deltog och dog. Det finns många livsöden som ges alldeles lagom utrymme i den här romanen, och alla öden skapar sympati för den enskilda människan och varför just den är som den är.

Det som blir kvar att fundera på efter att ha läst ”Fyren mellan haven” är just förlusterna. Alla är drabbade, men naturligtvis på olika sätt, och ingen är opåverkad av sin förlust. Frågan är hur man kan få ett bra liv trots den saknad som alltid finns efter förlorade nära och kära. Ett litet svar, eller kanske bara ett tips på vägen, ges i boken.

Den här boken, och framförallt alla dess karaktärer och deras livsbekymmer, gillade jag skarpt.