”Simma med de drunknade” av Lars Mytting

I ”Simma med de drunknade” får vi möta en ung man med en dramatisk bakgrund. Hans föräldrar dog i Frankrike av kvarbliven gas från första världskriget samtidigt försvann han själv, då tre år gammal, i fyra dagar och återfanns sen oförklarligt många mil bort.

Edvard som pojken heter växer sedan upp på en gård i Norge hos sin farmor och farfar. Farfaderns död triggar igång frågor kring det förflutna. Edvard ger sig ut på jakt efter svar och hamnar på Shetlandsöarna och tillbaka till Frankrike.

”Simma med de drunknade” är en roman om att hitta sitt ursprung och få svar på sånt som det länge undvikits att prata om. Som fond till det används andra världskriget och hur ett krig på olika sätt kan splittra familjer. Läsaren får också en tydlig inblick i att kriget fortsätter att påverka människor långt efter det att freden har slutits. Det är en intressant berättelse men jag har svårt att fångas av karaktärerna. Edvard säger att han har svårt med känslor och så är det också för mig som läsare. Känslorna för karaktärerna fattas, men det är ändå en klart underhållande berättelse.

”Priset på vatten i Finistére” av Bodil Malmsten

Bodil Malmsten har jag, av oklar anledning, läst väldigt lite av. Nu har jag läst något mer och jag gillar henne skarpt. ”Priset på vatten i Finistére” handlar om att bryta upp och börja på nytt i ett annat land, att odla sin trädgård och att hantera sin skrivkramp, och sin vardag, samt att komma in i ett annat språk.

Bokens huvudperson flyttar till Finistére från Sverige. Det är en flytt som präglas av ett missnöje med det gamla hemlandet och förälskelsen i det nya, en stor kärlek till det nya huset, och framförallt den nya trädgården som fylls med diverse växter, och förhoppningar om en ljus framtid i det nya landet. På ett ganska stillsamt sätt förmedlas många tankar kring tillståndet i världen, Frankrike, Sverige och trädgården. Berättelsen har ett fint slut, och mitt intresse för att läsa mer av Malmsten har fått ny energi.